Mellanspel

 

Inte en särskilt fin bild att inleda ett blogginlägg med. Det är inte heller min bild, utan en Google maps-bild på vår första ställplats efter träffen i Uddevalla: en alldeles utmärkt plats på grusplanen till höger. gratis med el och på andra sidan gatan PR Husbilar i Sollebrunn, ett företag som inger förtroende. Mycket välordnat.

Men vi stannar naturligtvis inte länge på gruset i Sollebrunn, utan söker oss till ett ett litet paradis vid södra änden av sjön Åsunden. Den som sträcker sig ända upp till Ulricehamn och är känd från Birgit Sparres romanserie Gårdarna runt sjön (nio romaner 1928-1976).

Här finns gott om plats för husbilar, men bara fem platser med el. Ingen är där när vi kommer.

Det lilla servicehuset har toatömning, nybyggd diskplats och åtta toaletter.

Huset därborta är herrgården Hofsnäs och hit kommer busslaster med pensionärer på utflykt. Det är i början av veckan så det är inte öppet annat än för bokade gäster så här tidigt på säsongen.

Gårdsbutiken är också stängd, men vi ser hur man fyller på lagren inför kommande helgs anstormning. Det är ju pingst om några dagar.

Här på näset mellan sjöarna har funnits herresäten sedan urminnes tider, även om den nuvarande herrgården är byggd på 1930-talet. 

Det är cykelavstånd till Torpa stenhus, som byggdes på 1400-talet och hyser samma släkt sedan dess. Vi skulle cyklat dit, men min elcykel strejkade, så det får bli nästa gång.

Vi går ner till Torpasjön i stället och Trulls hittar en kompis några storlekar större. Det blir en stunds dragkamp.

Här ligger båtar till låns. Det är bara att hämta en nyckel uppe vid servicehuset och ro ut på sjön. Det är mycket välordnat här. Välskött och prisvärt (200 SEK med el, höjt från 150 i år, men fortfarande billigt). 

Tack, Borås stad.

Det är gott om utflyktsbord också. 

På andra sidan (österut) har vi Åsunden med småbåtshamn och blommande fruktträd.

Hela näset är naturreservat som domineras av resliga lövträd. Här stora bokar.

Några av dem ihåliga med plats för en liten sötnos.

Däruppe vid stora ladan står vi. Får betar på den här sidan och nötkreatur på den andra.

Solen går ner över Torpasjön.

Snart är det morgon igen och vi går ner till stranden och badar fötterna åtminstone. 

Det blev två nätter för oss vid Hofsnäs och vi kommer säkert tillbaka. En vackrare och mer rofylld plats kan vi nästan inte föreställa oss.

Vi byter herrgårdsmiljön mot ett gammalt sågverk precis intill länsväg 154. Det var inte många kilometer dit.

Vi hör hela tiden bruset från vägen, men också fågelsången från snåren kring Ätran som flyter fram här, bara några meter bort.

Vi är, som vanligt, först här och parkerar på bästa platsen borta vid ån. Detta är förstås Ställplats 154 i Sexdrega, byn där man kan köpa grillade revben från Larssons livs. De är omåttligt populära, men vi avstår denna gång.

Vi avstår också från att sätta igång den vedeldade bastun (som inte kostar något extra).

Vi hoppar inte ens ner i det varma badet.

Vi använder inte heller "båten" vi erbjuds när vi kommer hit, eftersom det är minst två decimeter åvatten i den.

Jordgloben har de hämtat från entréhallen på Landvetters flygplats. Kanske för att ägaren till ställplatsen är Svenljungas stora skrothandlare (förlåt, det heter metallåtervinning numera).

Här vid ån satt jag i timmar och bara lyssnade. Fågelsången var fenomenal och jag lyckades identifiera mer än 20 olika arter, till och med härmsångare (Hippolais icterina).