Varma Valborg

Vädret ser, för en gångs skull, lovande ut inför Valborg och Första maj. Så vi beger oss till en strand vi inte besökt på 43 år. Även om vi ofta varit i närheten.

Vårt senaste besök här: SM i triatlon 1984. Micke Thorén från Motala vinner (jag var bara åskådare).

Då kom vi i en husvagn som var så liten att en pojke undrade om det var en "enmans". Men det var en familjevagn för fyra.

Men var är vi och vad tittar vi på?

Jo, vi är på Jogersö Eco Camping i Oxelösund och den lilla valborgselden har just tänts. 

Vi har tänt grillen också och mina hemmalda högrevsburgare väntar på glöd (ja, jag har bakat bröden också). Franskt rödtjut går bra till högrev.

Nästa morgon och årets första frukost utomhus.  Det är redan 20 grader varmt. Det blir en fin första maj. Utan tåg.

Vi tågar inte, utan tar bara en promenad bort till badet som var tomt igår. Idag är det lite folk här, även om ingen badar. Vad vi kan se. Inte ens jag.

Jag vilar i stället i en blå stol. Ser ni så liten jag blivit i vinter? Och Trulls ännu mindre.

Det blev åtminstone lite fotbad. Stranden är väldigt fin, men ännu är det alldeles för kallt i vattnet.

Vi förflyttar oss lite drygt två mil och hamnar här vid Strandstuguvikens fågelplattform. Det är mest svanar och gäss därute, men vi ser lite vadare också. Utan tubkikare är det svårt att avgöra vilka arter det är. Vi hör rödbenor i alla fall. 

Det är gott om småfåglar i strandskogen dock. Vi hör minst 14 arter, varav en för första gången i år: svartvit flugsnappare.

Det är gångavstånd från Örstigs Caravan club-camping till fåglarna. 

Vi har fått en gästplats precis vid lekplatsen. Det är en bra plats. Vi trivs alltid här på Örstig. Särskilt när det blir fest, som ikväll när puben öppnar. Inga bilder därifrån dock.

Det är vårstädning på campingen när vi kommer. Det står en husbil borta vid bommen och någon hämtar ut nycklar vid receptionen. Det är vi. 

Jag hittade bilden på FB-sidan Örstigs Paradis och lånade den helt fräckt. Men bara för att göra reklam för en mycket trevlig camping. Vi kommer tillbaka. Vi har till och med förhört oss om säsongsplats, men det blir nog inte av.

Söndag och vi är hemma i vår egen lilla djungel igen. Här blommar hägg, häggmispel och rhododendron. Och mycket mer. Underbara vår!

Vårträff i Bunn

 

Det är något på gång framför det lilla kapellet vid Bauergården i Bunn. Folk samlas.

Eldar tänds under stekhällar och det börjar lukta mat. 

Det är Caravan Club Småland som samlats här för vårträff och årsmöte.

Vi är med, trots att vi är östgötar (med småländska rötter i mitt fall).

Dalums stekhällar var på plats med Tobias Eklund och hans medhjälpare Hilda. De bjöd på demonstration av sina produkter och på en väldigt god viltskavsgryta.

Vi radar upp oss i väntan på maten. Ställplatsen är nästan helt fylld av smålänningar och deras bilar.

Det är ingen vårvärme så här i kvällningen. Leo kryper ihop i filten ...

... liksom kompisen Trulls, som börjar bli lite hungrig. Får jag någon korv?

Vi hade turen att få dela bord med Robban och Jeanette från Glamping Explorer, kändisar i husbilsvärlden. Väldigt trevliga dessutom. 

Viltgrytan är serverad och smakade bra.

Morgon i Bunn. Det har varit en kall natt, men blå himmel lovar gott för dagen som gryr.

Någon har redan hunnit med att ta en promenad med hunden. Vi har ställplats med sjöutsikt.

Jag tar en promenad med Trulls ner till bastun och badbryggan. Här har vi bastat och badat många gånger, mest under sena höstdagar. 

En storlom ropar därute.

Manöverkörning hör till när ambitiösa caravan club:are samlas. Här är det Smålandssektionens ordförande Angela som består provet.

Robban och Jeanette från Glamping Explorer var med oss hela helgen och bjöd på sig själva när de höll en inspirerande föreläsning om att våga ge sig iväg nu. Inte sen.

Stämningen stiger under eftermiddagen. Vi värmer upp inför kvällens middag.

"Ska du ta en bild på mig när jag äter nu igen". Benita har varit med om detta tusen gånger. Eller snart 600 i alla fall, för vi har snart bloggat så många gånger sedan 2015.

Det trevliga gänget vid vårt bord. Här pratades det gärna om mopeder och motorcyklar. Eller gemensamma minnen från tidningsvärlden.

Tack för sällskapet.

Blåsig påsk

Stormen Dave är på väg och vi försöker gömma oss i lä bakom vår dotters familjs hus vid Talltullen i Katrineholm.

Det blev en ruskväderspåsk, även om solen tittade fram några minuter på påskafton.

Lexi och Maggie genomförde en felfri hoppning på träningen vid Trolldal, Katrineholms ridhus.

På Lexis födelsedag.

Lexi blåser ut ljuset. Men det skulle ju egenligen varit några till. Idag blir vår lilla "principezza" tonåring! Tiden går alldeles för fort.

På annandagen for vi vidare till Tumbo för att kolla lite husvagnar. Dags att varva ner? Kanske inte än, men det är roligt att kolla in både husbilar och husvagnar. Den här vagnen är väldigt fin med toalett bak ...

...och kök fram.

En Adria Alpina 743 HT, begagnad till bra pris. Vore ett bra val. Men inte än. Som sagt var.

Gratis är gott. Det kostar inget att stå på Tumbos ställplats. Uppskattas nu i dyrtider. 

Det var allt från denna gråa och blåsiga påsk. Bättre tider kommer. 

Vänta, det var en sak till: vi besiktigade vår husbil hos Opus i Flen. Blankt papper. Allt väl, trots att hon fyller tio i år.

Premiär med strul

 

Bilden sammanfattar vår första dag i husbilen säsongen 2026. 

Vi står i våg. Bra. Vi har varit i Cloetta-butiken och handlat alldeles för mycket godis. Och vi har råkat ut för att de 50 liter vatten vi tankade husbilen med hemma helt försvann på de fem milen till Ljungsbro.

Vi fick hjälp med att ställa diagnos av en Björn på Östgöta Husbilar i Linköping (besök gärna den firman). 

Filtret vid vattenpumpen hade frusit sönder. Där fick jag för att jag var lat i höstas. Men ett nytt filter kostade 195 SEK och jag kunde utan större problem byta själv. Allt är frid och fröjd. Tills vidare i alla fall.

Bron över floden ... Göta kanal. Den ligger kvar trots att vi körde över den med övervikt. Det står att den tål 3,5 ton. Men vi väger lite mer än så. Ibland måste man vara lite äventyrlig. 

Vi har varit på Hemköp och handlat det vi glömt hemma. Skönt med gångavstånd. 

Det är inte trångt här på kanalbolagets ställplats vid Malfors i Ljungsbro. 

Vi trodde att servicehusen var öppna. Men vi hade fel. Kanalbolaget har gömt den  informationen väl och ingen information finns på plats. Det är stängt från oktober till och med mars fick vi veta via mejl. Skit samma, vi kan göra vad vi behöver i bilen också.

Här är det bra drag under säsong. Café och en lustiger liten båt som skänker ut en massa gott när det är öppet här. Vi tycker att ställplatsen duger ändå. Vi har godis i bilen.

Trots det ganska centrala läget i Ljungsbro är det lugnt. Och solen skiner på oss.

Vi hade redan hunnit ta för oss när jag kom på att den här middagen måste förevigas. Det är röding på tallriken. Färskpotatis (ok, från Egypten), lite grönt och en sås som skulle segrat i vilken såsduell som helst. Myllimäki, here I come!

Vi utforskar en ny plats. Plats 81 på Caravan Club Sandvik var upptagen, så vi utforskar plats 80. Och den är ju ännu bättre. Vilken upptäckt!

Utsikten över halvfrusna Roxen mot residensstaden Linköping på andra sidan är fin, även om det tar emot för oss norrköpingsbor att sitta och stirra på grannstaden. Tur att den ligger långt bort.

Morgon vid Roxen. Isen håller på att släppa från stränderna och fåglarna är snabbt på plats. Här leker knipor och vigg i den öppna vaken. 

Vi hade det trevligt igår eftermiddag när campingvärdarna bjöd på tacobuffé (inga bilder, tyvärr) uppe i restaurangen, som har öppet på lördagarna även under lågsäsong. Fint med restaurang och fullständiga rättigheter året om. Finns det någon annan Caravan Club-camping som kan skryta med det?

Premiären avklarad med lite strul. Vi har varit med om värre. Säsongen 2026 börjar skapligt. 

Vi ses därute. Kanske. 

2025 års bästa

Vi vill, lite i senaste laget, summera 2025. 

Det var inte ett bra år för världen. 

Inte heller för Sverige, men ganska ok för oss. 

Vi åkte inte ut i världen. Men hittade pärlor här hemma. 

Sverige är fint. Faktiskt.

Bilden är från Sandviks camping vid Roxen. En favoritplats.

Årets bad

Många bad blev det under 2025. Oftast av mig (A), men det hände att även B badade. Det här morgonbadet tog vi på en populär badplats i Västergötland. Det var magiskt att vara ensamma på en plats som annars är överfylld av folk. Vi är på Flämslätts kursgård.

Årets camping

Alltid Årets camping. Det finns ingen camping som Wikegårds på Öland. Det som Fredrik Fredriksson byggt upp här med miljötänk och regnbågstema saknar motstycke. Detta är vår favoritplats på Öland sedan många år.

Årets historia

Det kan mycket väl ha varit B:s farfars farfars farfar Karl Persson som byggt slussen vid Hovetorp i Kinda kanal. Kalle P levde här när kanalen byggdes. Den invigdes samma år som Kalle lämnade in, 1810.

Årets mat

Vi hittade platsen nästan av en slump. Basunda gård ligger några kilometer från Björkfors i Kinda kommun. De har sex ställplatser, ett slakteri och gårdsbutik där de säljer kött från dovhjortar som betar i hagen nära oss. Vilken lyx!

Årets kulturupplevelse

Vi åker till Sveriges häftigaste teaterupplevelse varje år. Med vänner från teaterliv i Norrköping, Stockholm och Vicenza. Västanå teater vid Rottneros i Värmland bjuder alltid på magi. Detta är ju nästan hemma hos Selma Lagerlöf och hennes verk står alltid i centrum här.

Årets naturupplevelse

En vårpromenad i Halltorps hage på Öland är också magi. Vilken fågelsång! Jag noterade mer än 40 arter under vår promenad och hittade ett bo av mindre hackspett. Perfekt att bo på First Camp Ekerum tvärs över vägen. 

Årets annorlunda

Åråshults camping nära Gullspång liknar ingen annan camping i Sverige. Vi har varit här flera gånger, men det är lika roligt varje gång att strosa på deras vilda västerngata och kring alla dammar på området. 

Årets gömställe

Vi hade varit på Tumbo och tänkte övernatta på deras gratis ställplats. Men det är ju badväder, så vi drog iväg för att hitta en badplats och hamnade här på lilla Österby camping vid Näshultasjön strax söder om Eskilstuna. Vilken mysig plats!

Årets ställplatser

The View (övre bilden) vid Vättern med utsikt mot Gränna på andra sidan sjön är nästan oslagbar som ställplats med utsikten, servicehuset och en ypperliga restaurangen. Lägg därtill hästarna i hagen. 

Prästakvarnas lilla ställplats (nedre bilden) strax norr om Skövde hade växthus, potatisland och gårdsbutik. Dessutom ett fint litet servicehus och grillplats.

Ställplatsen hade allt!

Årets sötaste

Trulls förstås.

Årets träffar

Vi åkte på två träffar i maj. Långbordet på Hjo camping vid Jikitas och Berggrens (de sitter närmast på övre bilden) träff var det längsta någonsin.

Gemytet på LMC-träffen på Överlida camping återvänder vi till varje år. Det är ett härligt gäng som åker LMC. Gärna till Överlida för där finns Jonas och Jessica Hedström, längst bort på nedre bilden). Det är hos dem vi servar våra bilar.

Årets vi-kommer-tillbaka

Blankaholm åker vi aldrig förbi. Lanthandeln, gästgiveriet, hamnkiosken och ställplatsen har utvecklas av Ville och Hilma Momark. De lägger ner ett fantastiskt arbete och de måste få vårt och mångas andras stöd.

Årets nästan hemma

Vi träffade våra husbilsvänner Elisabeth och Lennart (Husbilen Ellen) vid Sikargården i Simonstorp. Vi är knappt tre mil hemifrån, men har inte stannat här tidigare. Men ställplatsen här vid sjön Fläten är mysig med sin stora loppis och charmiga servicehus. Bada kan man göra också.

Årets avslut

Årets sista resa med husbilen gick till Ladugård 206 utanför Vadstena. Här hos Staffan Linde (nedan) och hans ostdisk trivs vi bra med mat och utsikt. Här finns också kafferosteri, restaurang och inredningsbutik. Mycket att se på och lockas av. Sådant som vi husbilister gillar.

Detta är inlägg nummer 588 sedan 2015.