Smalspåret

Fricamping tio meter från Virserumssjön. Det går alldeles utmärkt att bada här, även om det egentligen inte är en badplats. Barn och tokar gör det ändå.

I Virserums stationshus hittar vi denna våg, som sänder nostalgirysningar längs ryggraden min. 

Vi åker rälsbuss på smalspåret från Virserum till Åseda, tur och retur. Emil kör. Detta är ett museitåg som bara kör två turer på lördagar under sommaren. Plus några marknadshelger i höst.

Det är inte trångt på tåget. Tolv personer, inkl personal.

Första stopp: Mosstorps station. Idag ett privat sommarnöje ...

... med fint läge vid sjön.

Vid varenda stopp dök den här fotograferande tågnörden upp. Han måste tagit hundratals bilder på oss under de tre timmar tågresan varade. Här vid stationen i Åseda.

Lokföraren Emil, tillika teknisk chef för banan, berättar om hur han blev tågintresserad. Han tillbringade barndomens somrar i en stuga vid spåret.

Nu är han av alla dessa eldsjälar som bevarar våra kulturarv.

Tillbaka på tåget. Man funderade inte så mycket på miljön förr utan bajsade rakt ner på rälsen.

När tåget passerar länsväg 125 i Hultanäs ...

... får Emil stanna innan vägen och veva ner bommarna, köra över vägen och sedan springa tillbaka och veva upp bommarna igen. Det är inget höghastighetståg.

Vid stationen i Hultanäs står en lång rad renoveringsobjekt.

Sommar på smalspåret. Det är grönt och bitvis så tätt att trädgrenar och löv flyger in genom de öppna fönstren.

Bitvis går banan längs vatten, men mest är det skog, skog och åter skog.

Vi tänkte gå ut och äta, men restaurangutbudet var inte så värst. Så vi gick till ICA Nära, som skymtar därborta. Verkligen Nära.

Bra slut på en fin dag. Sverige besegrade äntligen Tyskland!